Nåja

Ok, kanske lite ångest trots allt över att inte vara med Lilla O idag.
01.09.2012 kl. 10:44

Pust

Jag   är   så   stressad. Någon kan ju undra varför i helskutta jag isåfall sätter mig framför datorn och bloggar, det undrar jag själv också kan jag berätta. 

Två dåliga nätter bakom oss med en viss baby som hållit låda och en av mina bästa vänners bröllop imorgon där jag ska närvara i form av en fräsch, social och energisk brudfrämma som småfes ut ett barn för fem veckor sedan.

Denna vissa baby ska skötas av sin momi och moffa hela morgondagen. För första gången utan sina föräldrar, för första gången utan amning, för första gången med ersättning eftersom jag inte lyckats pumpa tillräckligt.

Jag är inte stressad för att jag tror att Sthlm och jag på något sätt är fullkomligt oersättliga, för att jag kommer att sakna ihjäl mig (för det tror jag faktiskt inte) eller för att jag är rädd att han inte kommer att få all den vård och kärlek han behöver under detta halva dygn.

Nej, jag är mera rädd att jag ska glömma mina klackskor, inse att den BH jag planerat ha är alltför liten, glömma bröstpumpen och därmed stå vid altaret med bröstmjölksneddränkt sidenklänning eller helt enkelt vara för trött och disträ för att få sagt meningar med högre IQ-nivå än 60.


Och här sitter jag och klagar. Tänk bara hur stressade själva brudparet möjligen är just nu.

31.08.2012 kl. 20:33

Dagens bild

Allt smått är så fruktansvärt sött, speciellt bredvid motsvarande stort

29.08.2012 kl. 17:40

Bananflugsfällan

Jag blir galen av de här jävla bananflugorna. De lägger ju ägg överallt.
Fick för mig att de tycker om vittvin, vem gör nu inte det, och ställde fram lite druvdryck åt dem.

Det tog en dag och bara en hade fallit för frestelsen. Det tog en dag till, inga fler flugor tog till spriten. Men så plötsligt orkade de tydligen inte stå emot längre och hoppade därmed alla ner i träsket.

Död kan vara något bra.
   

29.08.2012 kl. 17:24

Då den ena ler gråter den andra

Idag, då Lilla O fyller en månad gammal, log han för första gången åt mig.
Aldrig har jag då gråtit av ett leende förr.

Sen åkte jag ut med Bustern och dumpade kräftskal i hafvet och kände mig som världens lyckligaste människa. 

27.08.2012 kl. 11:28

Surt

Igår gifte sig min vän i Oslo. Och av förståelig men förarglig orsak kunde jag och Sthlm inte delta. Lilla O är lite för liten och framför allt var jag för länge alltför sliten. 

Det stör så in i helvetet. Det stör så mycket att jag helst inte vill tänka på det.  
26.08.2012 kl. 23:58

Dagens låt



Blunda gärna så slipper ni se videon...
24.08.2012 kl. 19:58

Precis sig likt men helt annorlunda

Tillbaka på villan, i samma sovrum, i samma säng med samma lakan som för dryga fyra veckor sen. Skillnaden är bara den att det här nu också finns en minisäng med en minimänniska i. Som andas, bökar och boxas i mörkret.

Jag kommer nog aldrig sluta att förundras över det här med att nya människor blir till.
24.08.2012 kl. 00:56

Förlossningsberättelsen

26 juli

10-17:00
Sammadragningar med mensvärk. Under dagen stöter vi på Hakuna på loppis, ligger på en strand samt söker frenetiskt efter snygga strandstolar i fyra stora butiker. Stolar att sitta i i väntan på att vårt barn ska födas. Vi hittar stolar men säger att vi väntar med att köpa dem tills morgondagen, man vet ju aldrig...

17:00
Smärtsamma värkar med 5-20 min mellanrum. Börjar inse att det inte handlar om träningsvärkar längre.

18:30
Kommer hem och börjar packa förlossningsväskan.
 
19:35
Ringer till vår doula som vi kommit i kontakt med via Folkhälsans Doulaverksamhet.
 
20:20
Börjar hålla koll på värkarna med varktimer.se-appen, mycket enklare än att skriva upp tiderna för hand.

21:30
Ringer till Kvinnokliniken.Tar två Panadol och duschar. Varkendera hjälper, ett tecken på att det är allvar nu.

22:45
Ringer föräldrar och syskon och berättar att det gäller nu. På riktigt riktigt.
 


27 juli
 
00:00
Ringer efter taxi men sammadragningarna avtar så Sthlm går ut och skickar iväg taxin pånytt.

00:30
Ny taxi beställs. Sammandragningarna avtar bara lite denna gång. För en underlig taxifärd. En taxifärd man försökt tänka sig in i under så många år. Som i en film.

00:43
Kommer fram till Kvinnis där vi väntar bakom lite plastväxter i entrén på att sammandragningarna ska bli regelbundna igen. Man vill ju ser ni inte vara den som kommer in och skickas hem igen...

01:15
Inskriven. Vi träffar vår första barnmorska som inte kan svenska men engelska och är gammal, hjärtlig och moderlig. Hon kopplar upp mig till maskin som mäter sammandragningarna och barnets hjärtljud. Blir undersökt och är 1 cm öppen. Lämpligt nog får jag nu ett email av Hannah om hennes förlossningstips.

02:45
Flyttar till förlossningssalen som har en liten sovalkov. Får en Petidin-spruta. Blir direkt groggig och trött, som en fylla då man ångrar att man tog de tre sista drinkarna, fast underbart skönt. Lägger oss båda i sovalkoven och somnar. Minns att jag tänkte att "äsch, det här är så skönt så jag åker hem nu bara och struntar i allt det här."

05:00
Vaknar av att Petidin slutar hjälpa. Börjar med lustgas som fungerar bra, lite som en dålig fylla men det var ju inte igår så även det är välkommet.

07:15
Undersökning, 5 cm öppen. Barnmorskan imponerad att jag klarat mig på lustgas så länge. Jag får kick av att höra det och har generellt sjukt bra feelis. Får epidural. Gör inte alls ont och fungerar som det ska.

08:00
Doulan kommer. Epiduralen fungerar perfekt, inget känns. Skiftesbyte, andra barnmorskan har jobbat i Sverige och talar därför svenska. Hör att barnmorskorna sinsemellan talar om att jag är en kvinna med otroligt hög smärttröskel. Jag får mega kick och tycker det är bättre än ok att föda barn.

08:57
Hinnorna punkteras och fostervattnet går. Underlig, nästan härlig känsla att tömmas på allt vatten. Undersökning, 7 cm öppen.

10:50
Får Oxitosin-dropp och värkarna ökar därmed i kraft. Fortfarande ingen ny epidural, istället lustgas. Känner mig lite som en superföderska emellanåt. Sitter mycket på pilatesboll och lutar mig mot en sacco-säck i sängen.
 
12:08
Ny undersökning, 8 cm öppen och huvudet har kommit neråt. Ny epidural, andra dosen. Blir katereriserad. Imponerande 500 ml. Fortfarande otroligt bra stämning i förlossningssalen.

13:45
Kastar plötsligt upp utan att må illa mera än någon sekund före.

14:15
Undersökning, 10- cm öppen. Får välja om jag tar en tredje epiduraldos som kan förlänga förlossningen eller om jag kör resten med lustgas. Blir inte erbjuden andra möjligheter. Vill bli klar med det här så jag väljer lustgasen trots att jag vet att det kommer att göra mera ont.
Samtidigt kommer den tredje barnmorskan på jobb. En till synes 12-årig flicka med Pippi-flätor som varken kan svenska eller engelska. Jag tror det är ett skämt. Att hon är ett skämt. Grym otur att byta barnmorska då man just ska börja krysta.
Helvetiska värkar, sitter på pilatesboll hela tiden och Sthlm masserar korsryggen väldigt hårt för att fokus ska sättas på annat än värkarna. Inhalerar lustgas för kung och fosterland, Sthlm måste ofta säga till mig att ta en paus. Talar inte mycket under den här fasen, svär kanske lite in i lustgasmasken. Ryktet säger att jag också visar fingret bakom ryggen på 12-åringen.

15:45
Svårt att få kroppen att plötsligt krysta då man vet hur stor sak man verkligen ska få ur sig. Sitter på förlossningspall och kör på med lustgas som om sista dagen var kommen. Krystingen verkligen helvetisk på alla sätt. Trycket är enormt, utan paus. Vet inte om jag säger många ord under hela tiden. Sthlm eller doulan sätter kalla förband på min panna. Försöker utan resultat få fram att jag vill att de ska hälla kallt vatten över mitt huvud och blir irriterad av att de inte fattar det av dem själva.

16:37
Lilla O föds. Får honom direkt i mina armar, ser en röd ball och konstaterar att det är en pojke. Mellan pallen och sängen trasslar jag in mig i droppslangarna och navelsträngen som ännu inte är avklippt. Han bajsar och kissar ner sig och mig. Är lättad, chockad, trött, lycklig och helt kär.
 
16:44
Barnmorskan ber mig krysta en gång till och moderkakan kommer. Efter det trycker barnmorskan hårt på magen och ”knådar” lite. Är förvånad över hur otroligt ont det gör och hur mycket blod som kommer. Om det bara varit klart nu. Men det är det tyvärr inte.

16:50
Jag har som sagt spruckit. Barnmorskan syr ihop mig och jag har Lilla O på ena armen och lustgasmasken i andra handen. Jag skakar i hela kroppen som om sista dagen var kommen. En frossa jag inte kan kontrollera. Smärtan enorm, vill bara sparka sönder barnmorskan som knypplar ihop mig. Otroligt att man föder ett barn men ihopsömnaden efteråt är det värsta.

17:30
Men till slut är även det här över. Är för svag och kan inte stå på mina ben.
Den omtalade ”första måltiden” efter förlossnignen som alla talar om intar jag därmed otvättad i förlossningssalen i en säng som ser ut som ett mindre slagfält. Ingen gourmetmåltid med andra ord.

22:00
I brist på duschkrafter tvättas jag med tvättlappar och rullas upp till ett familjerum.

 

28 juli

Mitt HB är 86, mycket lågt. Blodtransfusion föreslås av sjuksköterskorna men jag säger att vi avvaktar tills dagen efter och ser då pånytt. Lyckas äntligen duscha.

 

29 juli

Nytt HB-prov visar 76, ännu lägre än igår. Så jag tackar ja till blodtransfusion och får 800ml blod på kvällen.

 

30 juli

Lilla O klarar läkarundersökningen med glans, jag med darr på ribban och vi får åka hem.

 
Resan har börjat.

Summa summarum faktiskt en riktigt positiv upplevelse fram till krystningsfasen, som också hade varit riktigt "ok" om det bara inte varit för ihopsömnaden och komplikationerna efteråt. 
Nu i efterhand, "på andra sidan", hade hela projektet inklusive allt varit helt ok om jag bara hade vetat vad som kan hända och att de komplikationer jag hade efteråt är ganska normala. 

Så oföderskor där ute. Det är faktiskt helt ok!
   

22.08.2012 kl. 00:42

Tomato tomeito, del 29

Sagt till Lilla O, upprepade gånger:

"Duktig vovve."
"Finis vovven min."

Det är inte så lätt att skilja på hund och barn då man pratar gullespråk.

21.08.2012 kl. 22:30

Undrets tid om Lilla O

För 10 månader fanns inte ens en Lilla O-cell.
För mindre än fyra veckor sen var han ännu inne i mig.
Nu är han den sötaste lilla människa som tycker om att bada i lavoaren, hålla i sina kinder då han äter och kissa då blöjan tas av.

Jag är stundvis helt mållös. 

20.08.2012 kl. 13:32

Uiva '12 Flytande

Lilla O (vår son alltså) har idag varit på sin längsta resa, både tids-/ och avståndsmässigt sett. I och för sig jag också sedan jag blev mamma för idag tre veckor sedan.

Vi åkte ända till Drumsö och besökte den flytande båtmässan. Där kunde man både titta på båtar, tala med bekanta, amma och byta blöjor, inte bara amma och byta blöjor.

Det kändes bra trots att jag ungefär dog av utmattning efter några timmar.

17.08.2012 kl. 23:01

Dagens fråga

Ser er hand också ut såhär då ni borstar tänderna?

17.08.2012 kl. 22:52

Nattlig fundering

Kan man låsa skärmen på en iPad? Så att den inte automatiskt roterar till det den tror är mitt läge... Tacksam för svar, Den Liggande Amman
16.08.2012 kl. 05:25

Ljuset i tunneln

Idag, 18 dagar efter förlossningen, är den första dagen då jag känner att jag varit något så när frisk. För första gången har jag kunnat och velat sitta på ett café utan att egentligen mest sitta där, snärtigt på ena skinkan, och fundera på att jag verkligen helst av allt bara vill stiga upp och gå hem och lägga mig. 

Jag håller med andra ord på att vinna över de krämpor jag haft (detaljerade uppgifter publiceras inte).

Lycka.
14.08.2012 kl. 19:40



En online navigering för de som lätt förälskar sig i saker, konst, djur och byggnader, som äter sushi men inte kebab, som tänker lite opassande tankar och stiger i hundbajs aningen för ofta för att det bara ska vara roligt. 

Nu även nybliven mamma till en son.

Ålder: 32
Plats: Helsingfors, Finland  
Andra platser: Vasa, Stockholm, Jakobstad, Oslo, London och skärgården 



naja.ratata[at]gmail.com

Senaste kommentarer

13.06, 16:20Mås för en timme av Ann-Charlotte
04.08, 14:26Resedilemma modell I-land av Valeria
23.07, 09:39Bloggpaus av
18.06, 22:06Shit så spännande av Hanna
18.05, 20:30Shit så spännande av Maria