Barnrumstapeten

Samma dag förlossningen satte igång hittade jag barnrumstapeten med stor bokstav. På järnvaruhandeln några timmar före jag verkligen erkände för mig själv att stunden var kommen att föda barn.

Tapeten Jungle Dudes från Mr Perswall kommer "omålad", endast med konturer och så får man göra vad man vill av den.

Men nu då jag har ett barn att köpa tapet åt har barnet inget eget rum. Sjukt harmligt ska ni veta.


13.08.2012 kl. 17:48

Dagens bild

12.08.2012 kl. 21:37

Baby boobs

Tänk att nyfödda utvecklar bröst av hormonerna de får i sig av mamman via amning. Det var för mig något helt nytt.
12.08.2012 kl. 15:13

Bloggen jelp!

Hur väcker man ett barn som sover? Vår son insisterar på att sova djupt på kvällen, för att sen vara pigg då det verkligen skulle vara på sin plats att sova. Vi har fått tips om att hålla honom vaken, men det går inte. Vi sjungskriker, vi byter blöjor, vi kittlar honom, vi flyttar på honom, vi tänder lampor. Och han vaknar kanske, men somnar om mycket snabbt igen. Snälla bloggen, hjälp oss.
10.08.2012 kl. 20:47

En gadget rikare

Och gissa på vad jag skriver som bäst?!? Jo, en iPad! En iPad. En iPad. En iPad. Kalla det tröstegåva. Kalla det överlevnadsapparat under lååånga, många och uttröttande amningsessioner. Kalla det vad som helst men hjälp vad roligt det är att vår familj nu har en läsplatta. Jag säger bara halleluja.
10.08.2012 kl. 19:29

Rapport

Det behövdes som tur inte någon nedsövning och skrapning, istället blev det två antibiotikakurer i en veckas tid för att få bort den infektion jag har i livmodern.

Nu ska jag banne mig bli bra.
10.08.2012 kl. 11:22

F*ck

Imorgon bitti åker vi in till Kvinnokliniken igen. Det är något som inte står rätt till med mig och min icke framskridande tillfriskning.

Hälsningar, Bitterfittan 


P.S. Jag tröstar mig med att jag nu, 13 dagar efter förlossningen, väger mindre än jag gjorde före jag blev gravid. Tolv kilo upp i rök. Beat that.

09.08.2012 kl. 18:21

Dagens låt

Lite bittert måste jag erkänna att det var igår då jag satt hemma och agerade mejeri istället för att få se Bon Iver som spelade på Flow.


09.08.2012 kl. 12:14

Riktiga labbar

Häromkvällen satte vi grogrund för den första trauman (bortsett från förlossningen) då vi förevigade hans hand och fot i en vit hård massa. Han gallskrek som en stucken gris och stretade emot för brinn kära livet.

Och ännu en gång kunde vi konstatera att hans händer är enorma.


08.08.2012 kl. 17:08

Namnet är spikat

Igår fick vår son ett namn. Inga mellannamn ännu men ett förnamn är gott nog för stunden.

En timme efter det lättande namnbeslutet fick han besök av en norsk, en serb och en tysk varav samtligas reaktion var "Vaah? *Namnet*? Det har jag då aldrig hört!".

Nu vet vi inte om detta är ett bra tecken eller inte. Men ett namn har han.

08.08.2012 kl. 05:53

Förlossningsbrevet

Inför förlossningen hade jag filat en del på det så kallade förlossningsbrevet som man
rekommenderades ha med sig till BB då stunden väl var kommen.

Följande sju punkter var de som var mest relevanta:

 

1. Familjerum

Jag är rädd att bli lämnad ensam med och ansvarig för den pinfärska människan som ska komma ut ur mig.

Som tur fick vi ett familjerum. Men eftersom jag var så svag av att ha förlorat en hel del blod och var benägen att svimma om jag steg upp hade jag ändå inte ensam kunnat ta hand om vårt barn det första dygnet. Så familjerum var enda alternativet om de inte ville ha honom i kansliet med sig.

 

2. Sprickning och bristning

Jag är livrädd sedan år tillbaka att brista eller klippas extra mycket.

Utan att gå in på detaljer så kan jag berätta att Murphy var barnmorska vid krystningsfasen och att jag ännu en tid framöver kommer att vara småbitter på de som vågar klaga på sina tre stygn. Förhoppningsvis inte resten av livet, men antagligen åtminstone tills jag vet att allt fungerar som det ska igen.

 

3. Förlora kontrollen

Jag är rädd för att förlora kontrollen.

Alltså, det här är svårt att förklara. Jag hade full kontroll och samtidigt ingen kontroll alls under hela förlossningen. Jag var fokuserad, jag var målmedveten, jag behöll vettet, lugnet, modet och humöret. Men samtidigt, en förlossning är djurisk och kroppen driver den framåt. Och man måste bara låta den göra det.

 

4. Språksvårigheter

Jag är rädd att inte barnmorskan/barnmorskorna skall tala/förstå svenska.

Eftersom sonen tog god tid på sig att komma ut hann vi med tre olika barnmorskor. Den första förstod inte ett ord svenska men talade engelska och var så hjärtlig och god att det fungerade jätte bra. Den andra hade jobbat i Sverige och kunde bra svenska och var dessutom alldeles härlig. Den tredje förstod inte ett ord svenska och kunde väldigt dålig engelska. Hon var dessutom ungefär 12 år gammal och började sitt skifte precis samtidigt som min krystningsfas. Ingen höjdarsituation för någon av oss.

 

5. Vad vill jag?

Jag är rädd för att inte veta vad jag vill och vad Sthlm kan hjälpa mig med.

Det här var inget problem alls. Man vet ganska bra vad man vill och om man inte vet är det inget problem det heller, både man själv och partnern får förslag och kan prova sig fram till det som känns bra (alltså minst dåligt).

 

6. Missbildat sjukt barn

Jag är livrädd att jag skall föda en cp-skadad mongoloid med harmynta och klumpfot.

Barnets hjärtljud var jämna genom hela förlossningen vilket tydligen lugnade mig något enormt. Sen då han väl kom ut slog mig inte ens tanken av något annat än att jag lyckats få ut barnet med bådas våra liv i behåll. Men jag minns att jag efter den första mycket omtumlande stunden räknade hans tår och fingrar. Som om en cp-skadad mongoloid baby med harmynta och lindrig klumpfot inte kan ha tio av var.

 

7. Det här med kiss och bajs

Jag är livrädd att bajsa och kissa inför folk.

Jag hade därför siktat in mig på att få vattenlavemang då jag kom in men det skedde bara inte av någon anledning. Och ja, jag berättade att en förlossning var djurisk. Med allt vad det innebär. Nu i efterhand kan jag bara till min egen förvåning konstatera att jag härefter klarar av det mesta inom just den här grenen. Och att jag litar på Sthlm om möjligt ännu mera efter detta än tidigare. 

07.08.2012 kl. 18:37

100% fokus, del 2

Då man börjar duscha iklädd amnings-BH.
05.08.2012 kl. 13:27

Magiska kvinnomagar

Just före vi åker in, cirka ett dygn före födseln. Vecka 39+5

Sju dagar efter förlossningen, ingen six pack precis utan en slapp men liten bulladeg

04.08.2012 kl. 15:11

Dagens bild

Vår sons intressanta läppmönster

03.08.2012 kl. 16:55

Hjärtligt tack!

Jag ville bara tacka för gratulationskommentarerna jag fått. Det värmer mitt nyblivna moderliga hjärta.

Samtidigt har jag lite stress över att inte haft tid att svara på de senaste kommentarerna och hoppas att det är ok för er del just nu. Tids nog, kanske imorgon, kanske om tre dagar, tar jag tag i det.

Då kommer det att komma förlossningesberättelse och you name it. Stay tuned. 

03.08.2012 kl. 16:53



En online navigering för de som lätt förälskar sig i saker, konst, djur och byggnader, som äter sushi men inte kebab, som tänker lite opassande tankar och stiger i hundbajs aningen för ofta för att det bara ska vara roligt. 

Nu även nybliven mamma till en son.

Ålder: 32
Plats: Helsingfors, Finland  
Andra platser: Vasa, Stockholm, Jakobstad, Oslo, London och skärgården 



naja.ratata[at]gmail.com

Senaste kommentarer

13.06, 16:20Mås för en timme av Ann-Charlotte
04.08, 14:26Resedilemma modell I-land av Valeria
23.07, 09:39Bloggpaus av
18.06, 22:06Shit så spännande av Hanna
18.05, 20:30Shit så spännande av Maria